Klinisk helgenomsekvensering för att öka andelen individer som får genetisk diagnos vid neurokognitiv funktionsnedsättning
Anna Lindstrand och Malin Kvarnung
Anna Lindstrand och Malin Kvarnung Foto: Ola Lundström (Medicinsk Bild, Karolinska UniversitetsSjukhuset)

Klinisk helgenomsekvensering för att öka andelen individer som får genetisk diagnos vid neurokognitiv funktionsnedsättning

Strukturella kromosomavvikelser innebär en förändring av den normala strukturen hos en eller flera kromosomer (translokation, inversion, deletion, duplikation). En specifik avvikelse är ur genetisk synvinkel väldigt stor och kan påverka många olika gener och/eller regulatoriska element. Vanliga symtom som kan uppstå är problem inom det neurokognitiva fältet såsom ADHD, autism och utvecklingsförsening.

En förutsättning för individbaserad vård hos dessa patienter är att förstå vilka de specifika sjukdomsorsakande generna är och varför de orsakar medicinska problem.

Vi har preliminära data som visar att massiv parallell helgenomsekvensering är en välfungerande metod för att identifiera både punktmutationer, gendosförändringar och balanserade kromosomavvikelser. Helgenomsekvenseringen kommer samtidigt att ge information om den exakta positionen för brott i DNA kedjan och identifiera punktmutationer i de gener som påverkas av en kromosomavvikelse. Med funktionella studier av primära celler, inducerade pleuripotenta stamceller och zebrafisk kommer vi sedan att utvärdera om/hur olika gener bidrar till sjukdom.

Vi planerar nu att sekvensera 100 individer med neurokognitiv funktionsnedsättning och jämföra resultaten med traditionella diagnostiska metoder. Uppskattningsvis kommer tre gånger så många patienter få en diagnos med den nya metoden, från ca 12% till 40%. Våra studier kommer direkt att implementeras i klinisk diagnostik och leda till bättre genetisk diagnostik för individer med neurokognitiva tillstånd. Nya sjukdomsgener samt ökad kunskap om grundläggande genetiska mekanismer och cellulära processer kan i förlängningen leda till nya behandlingar vid dessa tillstånd.

Text Anna Lindstrand,
specialistläkare och docent.
Forskare vid Klinisk genetik Karolinska Institutet.
Malin Kvarnung,
specialistläkare vid Klinisk genetik Karolinska Institutet.

Foto: Ola Lundström (Medicinsk Bild, Karolinska Universitetssjukhuset)

(Obligatoriskt fält) (Obligatoriskt fält) (Obligatoriskt fält) (Obligatoriskt fält)
Ikon för externa länkar och information

Länksamling per diagnos

Här kan du söka på en sällsynt diagnos och hitta en sammanställning över länkar till olika webbplatser med såväl diagnosspecifik information som information av mer generell karaktär.

Länksamling per diagnos, mer information
Illustration med Sveriges kartbild där Centrum för sällsynta diagnoser är utplacerade

Centrum för sällsynta diagnoser

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid universitetssjukhusen. Vid centrumen finns expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper. Kontakta i första hand CSD i din region för att få vägledning, hänvisning och information.

Centrum för sällsynta diagnoser, mer information
illustration:Expertteam och expertresurser i Sverige

Expertteam och expertresurser

CSD samverkar med de expertteam och expertresurser som finns inom den regionen universitetssjukhuset är belägen

Expertteam och expertresurser i Sverige, mer information